Ja, så var det, men vi befann oss på M/S Dalslandia på väg ut från kajen i Bengtsfors. Vi fick blodad tand för slussning när vi var i Håverud och tittade från kanten förra fredagen och ville prova på att slussa själva. Eftersom vi inte har någon egen båt så passade det bra att åka kanalbåt. Vi hade intalat Micke o Maria vad spännande det är med slussning, så de ville också åka kanalbåt. Vi bokade biljetter till lördagen den 27 juli och åkte till Bengtsfors. Där hoppade vi på kanalbåten Dalslandia och åkte ner till Håverud. Det är 16 slussar och en väldig massa meter i höjdskillnad nedför. Det var med stor spänning som vi gled in i den första slussen. Den hade det fantasifulla namnet 20-19. Vi slussades sakta men säkert ner genom Dalslands kanal. Kapten hade tre killar till hjälp. Två av dem var garvade matroser, medan den tredje ännu bara såg och lärde. De kunde sitt jobb.
Vår chaufför och tillika, för dagen, "reseledare" Micke hade god kontroll på kapten och fick därigenom god kunskap om båtens prestanda och tekniska utrustning (bogpropellrar och av kapten önskan om akterkamera). Vid slussning var båtens frigång på babords respektive styrbords sida ca 5cm. Trots att vår "reseledare" pladdrade mycket uppe på bryggan, så lyckades ändå vår kapten ta oss genom slussar och akvedukten på ett säkert och stilfullt sätt, mycket tack vare de duktiga matroserna.
Vi hade beställt lunch på båten, vilket bestod av fläsknoisette, potatis och champinjonsås. Det smakade mycket gott. Sjön suger som bekant. Efter att vi ätit var det inte långt till vi var framme i Håverud, som var båtens slutdestination. Det var väldigt roligt att slussas nerför akvedukt och slussar i Håverud. Det som slog mig var att det gick mycket fortare att åka genom slussarna än att se på från kanten. Det där är givetvis en sanning med modifikation. Inte sjutton kan det gå fortare bara för att man är på vattnet. Fast det kändes så.
När vi väl var framme i Håverud så åt vi glass innan vi gick till tåget som tog oss tillbaka till Bengtsfors. Dagen har varit otroligt avslappnande. Det är ju liksom ingen ide att stressa upp sig. Man kommer liksom ingen vart. Man kan bara åka med. Vi avslutade dagen i vårt förtält med att summera dagen.
Vädret såg inte så lovande ut. I veckan hade yr hotat med regn och dunder. När vi åkte mot Bengtsfors såg det inte ut att bli sol i varje fall. Ju längre ner vi kom i kanalen, desto bättre blev vädret, om man bortser från den lilla regnskur som kom strax efter Billingsfors. När vi kom fram till Bengtsfors var det både sol och vansinnigt varmt. Jo, vi hade tur med vädret.
Båten vi åkte med |
En av matroserna öppnad luckan i slussen för att släppa igenom vattnet |
Första slussen avklarad - sluss 20 |
På väg mot sluss 19. Sammanlagt en fallhöjd på 6,1m |
Sluss 18, strax före Billingsfors med en fallhöjd på 2,4m |
Här ser man Billingsfors |
Bruket i Billingsfors |
Vägbron i Billingsfors |
Ingemar och Micke i Billingsfors sluss, som har 2 slussar med en fallhöjd på 6,1m |
Maria |
Slussen i Långbron. 1 sluss med en fallhöjd på 0,3m |
På väg in mot slussen i Långed med 4 slussar och en fallhöjd på 13,1m |
Redo att hoppa i land |
Micke snackar med kapten |
Fläsknoisette med potatis, grönsaker och champinjonsås |
Utsikt från mässen |
Slussen i Buterud är en mekanisk sluss som vevas för hand. Fallhöjd 0,8m |
Den mekaniska slussen i Buterud som vevades för hand |
Framme vid Håverud. Här finns 4 slussar med en fallhöjd på 9,9m |
Akvedukten i Håverud |
Framme i Håverud |
Matroserna |
Inget hormoslyr här inte |
Äntligen kom tåget |
Glada efter en lyckad båttur |
Glada? Jo, men det syns ju inte alltid |
Stopp i Tisselskog |
Jag fotade ganska många kort den här dagen |
Framme i Bengtsfors |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar